Påskpynt av.

Påsken är över och jag har plockat bort en ful liten skapelse från fönsterbrädan, en sak som något barn gjort på sent åttiotal. Det föreställer nog en blandning av påskhäxa och kyckling, en unge som gärna velat göra båda men inte kunde bestämma sig. Ful men älskad. Jag har sparat många saker och till både påsk och jul kommer dom fram, dock har jag varit tvungen att rensa för hållbarheten ser inte ut att vara av evighetskvalitét. Tyvärr. Det försvinner några tomtar, trolldegsljusstakar, påskkäringar och flirtkulekycklingar varje år.

Det kanske är dags att ta vara på allt som jag vill ska vara kvar och stoppa det i en låsbar koffert som jag kan släpa med mig på andra sidan jordklotet när jag är åttio och lever på räntan...Ja, det är ett skämt. Man måste ju skämta när man helt plötsligt upptäcker att tiden sprungit ifrån igen. Det gör den när jag måste slänga något som barnen tillverkat och jag kommer ihåg pysseltimmarna på dagis och fritids. Och sagostunderna och den rituella tillverkningen av julgranskarameller varje år innan julafton. Suck. Pojkarna är stora och har skäggiga hakor och basröster, tjejen har sotade ögon och hårsprayskonto som tävlar med varmvattenräkningen. Men påskägg och julklappar vill dom ha och blir glada för. Tur det.

Förmodligen har dom fått med sig en del minnen, hoppas jag. Själv minns jag påsken som en fantastiskt kul högtid. För det mesta gassade solen in genom östfönstret och hettade upp en ruta på korkmattan i köket, där vi turades om att stå, lillebror och jag, för att känna solvärmen killa oss under fötterna och sprida påskglädjen in i själen. Bordet var utdraget med extra skiva för långfrukost med kesfil och ägg. Äggen hade vi fått lov att måla med oljepastellkritor och oftast var alla äggätare lika färgglada runt mun och på händerna som äggen var innan dom skalades. Sen åt man länge och tittade på påskkäringen i storbjörken vid infarten. Men den har jag skrivit om i Kulörtvätt.

Jag hade i alla fall påskfest och familjen var lika stor nu som då och bron var prydd med påskträd och inne hänger påskäggen i fönstret än ett par timmar innan jag tagit bort allt. Tiden går framåt och jag kan inte låta bli att undra ifall det är barnbarnen som ska få kofferten med gammalt påsk- och julpyssel.

Kram alla påskfirare.
Eva A.